Jag förstår mig inte helt på min kropp alla gånger. Har varit så himla sliten den här veckan och självklart så kämpar man lite med motivationen när man är sliten. Jag har dock lyckats få ordnat en hel del den här veckan på jobbet så jag kan äntligen slappna av lite mer på den fronten och det känns väldigt skönt. Av och till har jag känt att jag bara vill slänga allt åt sidan och dra iväg och göra något annat. Men nu är det bara en och en halv månad kvar tills ombyggningen är klar för vår avdelning. Det känns som att det kommer bli sex långa veckor, men ärligt talat så har jag ledigt i varje fall 1½ av de veckorna (över påsk då) och sen är det extremt kort tid kvar tills jag ska dra till Japan i fyra veckor! Eep!
Ikväll är det inflyttningsfest hos Abdi och Amalia, och det ska bli väldigt kul även om jag kommer vara förmodligen den enda nykteristen ikväll. Jag hade den svåraste dagen igår då jag var nära att sätta i mig något riktigt onyttigt, men jag stod emot och då är det ju bara att fortsätta vidare nu igen. Nu har det liksom gått över. Jag har bara en träff kvar med personlig tränare, sen ska jag försöka fortsätta på egen hand, och det kommer bli tufft, men jag tycker ändå att jag fått en bra start, jag måste bara upprätthålla det på egen hand. Vilket inte är så bara i och för sig...Men det känns i varje fall inte omöjligt, och det är ett framsteg!
Nu ska jag pysa iväg till Kampen och köra lite Step och Core och sen lite egna övningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar