Thank God for Karlstad

Jag är väldigt glad för att det blev dags att flytta ner på riktigt till Karlstad för äntligen kan jag börja skapa lite rutiner. Fine, jag har varit här i tre dagar, men jag kan börja se hur mina veckor kommer att se ut framöver med skola och förhoppningsvis träning. Sen är jag väldigt glad för att jag inte längre har tillgång till mammas kylskåp och skafferi, de är som ultrakraftiga magneter för mig, can't stay away from them. Problemet är dessutom att de inte är anpassade efter någon som borde äta low-fat, sugarfree, low-carb versioner av allt. Äntligen kan jag äta fisksoppa och indiskt och knäckebröd med kycklingpålägg och inte hitta på en massa onyttigt i skåpen.

Igår var jag till ikea och köpte lite diverse, och så var jag in på Coop och på ICA Kvantum, och ni ska veta att jag var förberedd. Jag hade gått igenom vad som var veckans erbjudanden och vad jag skulle handla (ett måste för någon som annars impulshandlar fem kilo choklad). Kylskåpet och fruktskålen är nu fyllda med nyttigheter. Det är äpplen (9,90/kg), persikor (15kr/kg), avocado (19,90 per nät), honungsmelon (10kr/kg), mango (10kr/st), vindruvor (15kr/kg) och selleri (10kr/packe). Som den prisgalning jag tydligen blivit så minns jag alla dessa priser utantill.

Jag har blivit medlem i ICA, skaffat mig ICA student bankkort så jag får dubbla poäng och dubbel rabatt när jag betalar med ICA-kortet och så väntar jag fortfarande på mitt MedMera-kort som jag använda på Coop. Jag tänkte att nu när jag väl blir student i tre års tid så ska jag definitivt skaffa de där korten med en gång. Sen blir det såklart en del insparande på en del produkter och en del extra utgifter när jag till exempel väljer ekologiskt framför billigt. Men jag har satt en månagsgräns för vad jag får lägga på mat, så nu återstår det bara att se om det är en realistisk gräns.

En gång i tiden på den här bloggen postade jag ett citat:

"you don't hate yourself because you have low self-esteem, or because other people were mean to you. You hate yourself because you don't do anything. Not even you can just 'love you for you' -- that's why you're miserable"

Då var det en påminnelse om att jag gjorde mig själv miserabel genom att aldrig göra det jag visste att jag borde göra. Nu är det en mening som jag kan nicka åt och tänka, shit vad det stämmer så bra (för mig då, den kanske inte passar in alls på andra, vad vet jag?). Jag har blivit en person som gör det jag borde. Som tänker en sak och som sen genomför. Oftast. Allt är en sanning med en modifikation. Om jag alltid genomförde så hade jag garanterat levt på selleri hemma hos mina föräldrar också. Men vad kan jag säga, just målet med att bli lättare och mer hälsosam är det största och också det svåraste målet jag har satt för mig själv, och ärligt talat så kändes det betydligt lättare att punga ut med 45 000 för en bil än att gå ner 4,5 kilo. Det är som en gammal drake som ockuperar vägen ut ur grottan, som man bara inte riktigt vet hur man ska ta död på så man komma ut i solskenet (liknelser is the shit).

Anyway. Håller på att försöka köpa mig en cykel så jag kan cykla runt i Karlstad istället för att ta bilen överallt. Har inte bestämt än om jag ska bli medlem på Actic gym som håller till på Sundstabadet, då ingår också tillgång till simbassängerna, men det ligger lite längre bort, eller om jag ska klara mig på Karlstads universitets idrottsförening som håller i gruppträning. Då kan jag inte träna inomhus på löpband och sånt, men det är betydligt billigare och så ligger det vid universitet. Har anmält mig på provträning på två pass under veckan så kan jag se hur det känns.


Idag har jag promenerat till Alsters herrgård där Gustav Fröding blev född för 154 år och en dag sedan. Gick på en guidning och fick höra lite mer om vår stora nationalskald som spenderade totalt femton år av sitt liv på behandlingshem och som chockerade kultursverige med erotiska dikter. Väldigt intressant, och första gången jag känt att det kunde varit intressant att läsa klassisk poesi.

En Morgondröm (utdrag, 1896)

Och som knoppen av Ariens ros en vår
sina skylande blad från pistillerna slår
inför sol, inför vindar och frön
låg hon naket och utslaget skön
och med vittskilda knän och med skälvande sköte
var den älskades åtrå i möte.

Själ i flamma, blod i dans
han var hennes, hon var hans
han blev hon, hon blev han,
ett och allt och tvenne,
när hans unga makt av man
trängde in i henne