Jag känner att jag den senaste tiden får lite flashbacks till Irland. Likheterna är många, men här är den huvudsakliga likheten: Jag bor med en dysfunktionell vuxen med diverse issues som denne har svårt att ta itu med.
Torsdagen var en "spännande" kväll. Hyresvärden hade en gäst på besök. De sitter och dricker öl och pratar om deras depressioner, självmordstankar, medicinering och sjukskrivningar. Jag sitter på mitt rum och vet inte riktigt vad jag ska göra. Sen sticker de ut och lite senare ringer det på dörren. Det är hans ex-fru som har pratat med honom på telefon och insett att han nog tagit något för han går inte att prata med. Med sig har hon också hyresvärdens kollega. Rätt när de står där och funderar vart han kan ha tagit vägen så kommer han hem och det blir en hel intervention. En lång utfrågning där det ganska snart står klart att han är hög på något och inte vill svara på frågor. Det hotas om blodprov och om att ringa polisen och det framgår ganska klart från samtalet att här är det inte mycket som står rätt till. Jag hoppas ju personligen att de ska ta honom med sig och att han blir inlagd, jag vill inte behöva oroa mig över huruvida han kommer återfalla i självskadebeteende, och drogmissbruket har han ju uppenbarligen redan återupptagit. Men han blir kvar hemma och blir nattad av ex-frun.
På fredagen kommer kära Charlotte, vi har en trevlig shoppingtur på fredagen, åker ut till Mariebergsskogen på lördagen, strosar runt lite, äter middag ute och tittar på film på kvällen. Inga problem so far. Hyresvärden är ute någonstans och jag är mest bara glad för det.
Runt tvåtiden, en liten stund efter att både Charlotte och jag somnat på natten, knallar han och hans vänner in genom lägenhetsdörren. Ena killen spelar musik och sjunger med, klampar förbi min sovrumsdörr på väg till toaletten. Det pratas och snackas. Någon verkar tycka att det är en bra idé att öppna dörren in till gästrummet där Charlotte ligger och "kolla läget" antar jag. Med tanke på förra helgens efterfest så dröjer det inte mer än en halv minut innan jag är uppe ur sängen och är ute i vardagsrummet för att kolla vad fan det är som händer. Där står hyresvärden med en flaska nånting i sin famn och verkar helt bekymmerslös. Nej, de skulle ju bara in i lägenheten lite snabbt och hämta mer alkohol. Ingen fara liksom. Jag är ganska sur eftersom det inte bara är jag som blir utsatt för detta utan också min kompis. Hur ska jag kunna bjuda in folk om de inte kan känna sig trygga eller får sova på natten? Efter att jag väl skällt lite på dem så går de. Låser hyresvärden ytterdörren efter sig? Nej. Stor fet suck och en blixtrande huvudvärk blev resultatet. Thanks, buddy.
När Charlotte åkt på söndagen så fick hyresvärden höra både ett och annat ord om vad jag tycker är okej eller inte. Han la sig platt och nu så verkar han nästan lite rädd för mig, eller åtminstone rädd för att göra något mer som ska göra mig arg. Är mest trött i största allmänhet på att de senaste tre helgerna i Karlstad har haft minst en kväll som varit fucked up. Jag antar att jag får börja resa bort varje helg eller nåt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar