Personlig tränare - första mötet

Då har jag precis varit på sats och haft första passet med min personliga tränare. Jag kommer ha en helvetes träningsvärk imorgon även om jag känner mig ganska alright nu.

Det var en ganska intensiv halvtimme och det var rätt down to business från början. Ett litet samtal om varför jag bokat pt och vad jag hade för förväntningar och mål, sen körde vi igång med styrketräning.

Det var inte mycket kvar i musklerna efter en stund. Det fanns inget kvar att ta av. Det var i alla fall så det kändes, men självklart orkar man alltid lite mer än man tror. Man tar sig igenom 8, 9, 10 även fast man känner sig helt tom redan på sex och sju.

Jag bad även om att få lite tips och råd om kost, så nu har jag fått i uppdrag att maila varje dag om vad jag har ätit under hela dagen så ska hon svara och kommentera om jag behöver göra några ändringar. Det känns ju väldigt mycket som en piska, fast en bra piska. Jag tror inte jag vågar äta något onyttigare än müsli de närmaste dagarna.

Annars så har jag fått ett fint brev från Japan med en liten guidebok om Tokyo och en karta över tågen i området. Det är skrämmande att försöka förstå sig på alla tåglinjer, men samtidigt är det väldigt spännande. Jag ska ju inte bara vara i Tokyo, men jag vill ju hinna se lite olika saker där också, så jag kommer nog behöva försöka förstå hur jag ska ta mig runt.

Brev från Japan! Självklart från Yuki :)

Del av kartan över tågen i Tokyo

Koreansk taco

Fredagen var en succé!

Först och främst fick jag bokat och betalt en pt. Jag har inte en bokad tid för det första passet, de ska ringa mig nästa vecka räknar jag med och få satt upp första passet. Kommer nog blir riktigt tufft men kul. Jag hoppas att de kan hjälpa mig med en massa saker. Är glad att jag i alla fall kommit så långt att jag bokat det.

Resten av kvällen var också en succé. Charlotte, Francis, Anna, Denniz och Mårten anslöt till fredagsmyset. Efter lite varm choklad på Bugges så googlade vi oss fram till en japansk/koreansk restaurang på Torggata vid namn Nam Kang. Väl där så prövade vi oss på korensk taco, eller bulgogi som det heter. Man steker köttstrimlor i en panna vid bordet och sen äter man det med ris och sås i salladsblad. Supergott och väldigt kul och annorlunda.

Det var väldigt trevligt och jag har inte skrattat så mycket på väldigt länge. Vi mobbade stackars Francis som varit väldigt frågvis under kursen som varit på jobbet tidigare under veckan. Han gjorde det inte mycket bättre själv när han av ren reflex räckte upp handen vid middagsbordet för att han ville säga något X) Härligt gäng man jobbar med alltså :)

Bulgogi - koreansk taco!

Kosfredag

Idag har jag ledigt och då är det dags att planera in kos. Vi ska fika på eftermiddagen och sen gå ut och äta lite senare efter att de som jobbar har slutat för dagen. Det ska bli trevligt att göra något sånt tillsammans, och jag ska passa på att ta tillfället i akt att gå förbi både biblioteket på Schous Plass och se om de har någon resebok över Japan och så ska jag gå till sats och boka pt.

Nej jag har fortfarande inte bokat pt. Jesus, hur trög får man bli? Men jag hade verkligen planerat in att gå dit med Line på onsdagen, bara det att det visade sig att hon inte var hemma förrän väldigt sent på kvällen och då blev det lite för sent. Så idag är dagen det ska ske. Tiden går så sjukt fort fram och snart är det liksom dags för mig att dra till Japan. Eep! Bäst att jag sätter igång.

Apropå Japan så har jag suttit en stund med Bendik (kollega på jobbet) och hört hur han haft det. Han har varit i Japan i fem månader på utbyte och har nyligen kommit tillbaka till Oslo. Det var spännande att höra om det han berättade, även om det verkade som att det var rätt svårt att beskriva hela upplevelsen. Han trodde dock att jag kommer att älska det, så det blir nog riktigt bra! Han gav också några tips på saker att se i det området som han var i. Killen kan dessutom numera snacka japanska (han var tvungen att studera det varje dag i fem månader) vilket är pretty awesome! Hans japanska barndomskompis här i Norge kan inte fatta att de kan prata japanska med varandra numera x)

Jag skulle önska att jag fick samma möjlighet, men eftersom jag är där jag är i livet så får resan jag planerar nu vara det som funkar bäst.

Nästa vecka blir det kurs i fyra dagar. Ska bli väldigt spännande att få lära sig mer. Ombyggningen av Showroom på Furuset går framåt och det är så spännande att fundera över hur allt blir när det blir nytt!

But now: Dags att inventera frysen.

Chomp

Inget inlägg på en vecka trots att jag hade planerat in det. Vad beror det på? Jo det beror på att jag föll tillbaka i mina gamla vanor. "Åh jag är trött, jag snoozar lite till" "Åh jag orkar inte fixa det där nu, jag gör det sen" och så vidare. Men jag ska upp igen ur det där jävla hålet med sina hala kanter och sidor (och längst ner är det där monstret från Star Wars). Jag ska dock inte säga att jag inte fått något gjort den här veckan. Jag har fått svarat på en massa mail och tränat hela tre gånger! Dessutom har jag varit på bio och sett Les Miserables. Några av mina mål för januari är redan avklarade och flera av de andra är inte förlorade bara för att jag haft en liten motbacke. Det är trots allt en och en halv vecka kvar av januari månad.

Problemet är ju som alltid att när man börjar svikta i framgången så hamnar man direkt i den där negativa spiralen att man verkligen inte gillar sig själv, och då är man extra duktig på att intala sig själv att det inte är någon poäng med att försöka, man vet ju att man kommer att misslyckas. Man sitter ju där och är ett levande bevis på att man inte fixar något av det man har tänkt.

Största punkten jag inte gjort denna vecka är att jag inte bokat pt. Jag blev lite rädd för att boka en pt eftersom jag inte vet vem som är bra eller skillnaden på vanlig pt och pt specialist. Och sen så insåg jag att jag inte kunde boka i början av veckan som jag planerat eftersom jag faktiskt inte hade tillräckligt med pengar. På onsdag ska jag och Line gå och skriva in Line på sats och då tänkte jag kanske boka pt på samma gång. Jag tror det bara är lika bra att boka en och hoppas på det bästa.

Annars har jag suttit nu under kvällen och kikat på yogaposer och vart man kan köpa yogamattor. Hade tänkt att jag skulle kunna köra lite mer yoga hemma de dagarna som jag inte planerat in annan träning. Det är ju huvudsakligen för att bli lite mer smidig, men samtidigt blir det lite styrketräning, och det är alltid bra. Tror dock det blir ganska enkla yogamoves för min del...

Ardha Baddha Padmottanasana - säg det tio gånger snabbt!

Müsli och julpynt

Idag är det tjugondag Knut och jag har plockat bort alla julsaker. Det var mest en slump att det blev just denna dagen, men jag har känt en stund att jag velat få bort det. Nu känns det lite tomt i lägenheten ärligt talat, mest på grund av att julstjärnan, ljusslingan på balkongen och ljusstaken i köksfönstret är borta. Helt plötsligt blev det liksom lite mörkt...

Annars kan jag inte påstå att det varit en särskilt aktiv dag. Jag hade gäster fram till tio i fem i morse så jag har sovit bort halva dagen. Vi hade spelkväll och satt och snackade och drack vin hela natten. Det är ett härligt gäng jag hänger med och jag tycker mest synd om Line som tog en sömntablett för att kunna sova med allt snack och ljud och rörelse vi ställde till med.

Men jag har dock gjort lite egen müsli! Jag tycker oftast att det är för mycket havregryn i müsli, det blir så torrt och tråkigt liksom. Men så i lördags efter jobbet handlade jag och köpte en massa nötter och lite torkad frukt som jag har kört i mixern för att hacka upp det, så nu har jag en fin blandning med en massa god smak. Jag hade väl tänkt att jag kanske skulle späda ut den litegrann med lite müsli som jag har sen förut men som jag aldrig äter just för att den smakar så tråkigt.

Hemmagjord müsli med hasselnötter, mandlar, torkad frukt och solrosfrön.

Nästa vecka, på tisdag, har jag planerat att gå och boka timme med personlig tränare. Ska bli spännande att se hur det går.

Effektivitetsnivå

Jag har nog nämnt tidigare ett citat som satte sig på min hjärna ett tag (det sitter fortfarande där, bara inte lika brännande intensivt) som på sätt och vis driver en poäng till sin spets:

"You hate yourself because you are not doing anything"

Det låter lite extremt, men sanningen är ju att man gillar sig själv betydligt mer när man gör saker som man vet att man borde göra, när man tar tag i tillfällen och möjligheter och inte låter tiden försvinna helt i onödigt tidsfördriv och prokrastinering.

Jag har försökt att hålla mig borta från slöfocken i mig genom att planera mina dagar i förväg, skriva ned det jag behöver och/eller vill göra och planera när jag faktiskt ska genomföra det. Jag följer det inte slaviskt, för rätt vad det är händer det något som kullkastar planer, men då är det bara att tänka om och planera in det vid ett bättre tillfälle. Poängen är i alla fall att jag känner mig själv väl nog att veta att om jag inte planerar på det här viset så gör jag aldrig det jag tänkt eller så glömmer jag rätt och slätt bort det.

Igår, på min lediga dag, så kände jag mig extra effektiv utan att ens stressa. Jag fick gjort en del som har släpat efter en längre stund, och det är allvarligt talat så skönt att bli av med de där grejerna som nöter. Jag har skruvat fast skoskåpet i hallen i väggen så nu kan man använda det utan att riskera att det tippar över, och i samma sväng så bytte jag handtag på garderobsdörrarna i mitt sovrum. Jag köpte också en snygg nyckelring som jag ska skicka till min japanska mailkompis. Annars tvättade jag kläder och lagade mat och fixade med lite smått och gott och på kvällen var jag på Yoga. Det var inga storverk jag uträttade, men ändå känner jag mig nöjd med att jag gjort något av dagen som jag normalt sett bara slöar bort eftersom jag intalar mig att jag inte orkar med något annat.

Nya garderobshandtag som DIY Sofie har fixat! AAAW YEAH!

Det mest fantastiska jag har gjort IDAG är dock att jag har bokat biljetter till Japan från 1 maj till 31 maj. Det är så fantastiskt att jag inte riktigt förstår att jag på allvar planerar att för första gången i mitt liv lämna Europa, och inte bara det, men jag ska resa bort i en månad helt på egen hand. Snacka om soul-searching journey! Nu återstår bara att planera för resan och räkna ner dagarna! Bara drygt tre månader kvar! IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIHHH!!!

Nystart

Då ska vi se.

Eftersom denna bloggen fick namnet fajja2013 så känns det lite grann som att jag vill göra en nystart med en blogg som fokuserar lite på det jag önskar att göra detta året och då förhoppningsvis hur och när jag når de målen. Jag har redan börjat en del och jag hoppas att jag ska klara att hålla i det. Det är ju en del ålderskris som får mig att inse att det är ganska mycket now or never som jag faktiskt får ta tag i en del saker som jag mest har låtsats om inte existerar eller som jag tyckt att jag kan skjuta på.

Det är en del av mina mål som ligger på en väldigt personlig nivå som jag kanske inte vill dela med mig av så här i en blogg på rak arm, men några av mina mål tror jag bara det är bra om fler vet om.

Ett av mina mål som jag haft läääänge är att åka till Japan. Tidivis har det varit tankar om att resa dit och jobba som engelskalärare, men allteftersom intresset svalnade lite för en flytt så har jag ändå känt att jag inte kan släppa det helt. Jag vill resa dit, och jag har redan start steg ett vilket är att söka ledigt. Jag hoppas på svar denna veckan så jag kan boka flygbiljetter och börja planera på allvar. Det jag hittills sett på är fyra veckor i Japan, resandes från norr till söder med tåg. Jag tror det kan bli helt fantastiskt och det är både spännande och skitläskigt. Men inget ska stoppa mig denna gången. Kanske blir det inte fullt fyra veckor, men jag ska till Japan denna våren! Det är en stor grej, det är långt bort, och jag ska åka själv, men det är en utmaning som jag tror jag behöver. Jag vet att jag kan och vågar, det är bara att få tummen ur.

Det andra av mina mål som förhoppningsvis kommer innebära en större förändring är att jag ska boka en personlig tränare på SATS som förhoppningsvis kan hjälpa mig komma igång med träningen på allvar och dessutom ge mig tips och råd på hur jag ska lägga om kosten så att jag kan bli friskare, få mer ork och väga mindre. Där är målet att ha bokat PT under nästa vecka och sen ta det därifrån. Jag har ju dessvärre varit sjuk i över tre veckor, så just nu är jag noll tränad.

Det tredje stora målet för detta året som också förhoppningsvis kommer innebära en stor förändring är att jag förhoppningsvis kan få en remiss till livscoach/psykolog som kan hjälpa mig igenom en del av de djupliggande problemen som fortfarande ligger och gnager sen jag var liten. Jag tror att jag ska kunna få detta delvis betalt genom jobbet vilket gör det mycket mer aktuellt och till och med dumt av mig att inte utnyttja då jag tror det faktiskt behövs. Vissa saker behöver man hjälp att se på utifrån.

Med andra ord så är detta årets största mål att jag ska må bättre så att jag kan gå vidare, komma loss ur startgroparna för det liv som jag kanske egentligen önskar mig allra mest. Mest av allt vill jag bara komma till den punkten där jag slutar hacka på mig själv för att jag är värdelös, hopplös egoistisk människa och ingenting kan. Även om jag vet mentalt att så inte är fallet så ligger det så djupt rotat att det aldrig riktigt försvinner, och därför tror jag att hela mitt liv måste förändras om jag inte ska bli en ensam, bitter människa resten av livet. Wohoo!

Jag hoppas kunna uppdatera er på vad som händer med mina mål, stora som små.

Wish me luck!

Nyår

Nyår blev fest med mat i tapas-anda och mys med härliga gänget.



Massvis med god mat!

 Julklappsleken!

 

 

I paketen fanns det bland annat glowsticks och Beerpong! :) Grym kväll! Sista gästerna gick runt halv sex på morgonen.

Inkomplett

Så. 2013, we meet at last.

Jag är faktiskt lite förvånad, inte för att jag verkligen trodde att jorden skulle gå under 2012, men det var faktiskt lite skönt att kunna tänka att, ja, kanske så är allt helt annorlunda snart, och så är ju 2013 ett så fult tal. Allvarligt talat. 2012 låter och ser fint ut, 2013...not so much.

Jag hade lite tankar om att ha samlat mina tankar, men jag kunde inte samla dem tillräckligt för att samla dem, om 2013 alltså. Vad jag ska göra detta året, vad mina mål är, vad som jag ska göra som jag ska se fram emot, vad jag ska sluta med, göra annorlunda.

Det har varit en månad som har varit känslomässigt upp och ner av många anledningar. Jag har jobbat för mycket extra, fått en del besked som jag kanske inte varit överdrivet glad över, jag har varit sjuk och fysiskt utmattad och jag har varit inklämd med familjen i en vecka och det allra minst kan driva någon som är trött av en mängd anledningar till att bli ännu tröttare. Tidvis fick minsta lilla grej på tvn mig att vilja gråta ögonen ur mig. "HJÄLP! Madicken är död!" är mitt bästa exempel. I och för sig så har alltid Astrid Lindgren skrivit om en del tuffa ämnen, men jag visste redan att Madicken inte dör av att hoppa av ladutaket. Ändå var det riktigt traumatiskt för mig.

Så det var ganska skönt att komma tillbaka till Oslo. Jag har en tendens att bli en sur grining tonåring så fort jag är hemma, och jag gillar inte mig själv när jag är den personen. Däremot är det jobbigt att försöka bli någon annan och jag har alltid haft svårt att vara vuxen med min familj.

Jag har nyligen läst en bra artikel på cracked.com och det bästa citatet är:

"you don't hate yourself because you have low self-esteem, or because other people were mean to you. You hate yourself because you don't do anything. Not even you can just 'love you for you' -- that's why you're miserable"

Just orden "you hate yourself because you don't do anything" är ord som cirkulerat i mitt huvud i flera dagar. Om jag bara gjorde mer, försökte hårdare, genomförde saker som jag planerat så hade jag gillat mig själv en hel del mer. För jag är en av de där själviska personerna som glömmer att fråga andra hur de har haft det på semester efter att jag svarat på när de har frågat mig. Jag är inte intresserad av andra, there is only me me me! Jag önskar jag GJORDE saker. Inte bara för min skull men också för andras. Men det är dumt att önska det. Man ska inte önska, man ska bara göra det. Hela artikeln är väldigt bra för alla latmånsar som mig (läs den här)

Ett annat citat som ploppar upp är från Patrick Wolf:

"Wait a second, have you come so far for it to end like this? This is the challenge. I dare you to take a hold of that darkness from deep down in you. Get back up, what are you so afraid of?"

Kanske kan jag med en del såna citat få en tumme ur? Jag tror att jag måste hitta ett citat som påminner mig om att saker tar tid. Typ Rom byggdes inte på en dag, men ett som inte är riktigt lika klyschigt. Sen ska jag tatuera in dem på insidan av ögonlocken...

Why so serious?